Namn på kejsarens regeringsperiod

Nyligen presenterades namnet på den kommande regeringsperioden för den nye japanske kejsare som tillträder nästa månad, Reiwa (令和). Betydelsen har beskrivits på litet olika sätt men det första tecknet, 令, rei, betyder ”ordning”, ”lag” och ”påbud”. Det andra, 和, wa, ”harmoni”, ”fred” och ”försoning”. Men det första tecknet kan också uttalas ryô och då brukar man översätta det med ”äldre lagar”. Så en bra översättning kanske kan vara ”ordning och reda i harmoni”.

Japans första konstitution var ”de sjutton artiklarna” av år 604. Den första artikeln sade att ”harmoni skall råda i riket och lättsinnig opposition undvikas”. Tecknet för harmoni var just 和 och det var en tankegång som var förankrad i konfucianismen. Litet senare, på 700-talet infördes ett rättssystem som var baserat på det som hade introducerats i Kina under Tangdynastin. Det kom att kallas ritsuryô-systemet (律令制度), ”systemet baserat på lagar”. Det var också starkt färgat av de konfucianska principerna om ordning i samhället. Det andra tecknet var just 令.

Tecknet för wa har tidigare använts för kejsarnas regeringsperioder flera gånger, till exempel Chôwa (長和, 1012-1017) och Kôwa (弘和, 1381-1384). Rei/ryô har däremot aldrig använts, vad jag kan se. Min tolkning av det nya namnet för kommande kejsarperiod är att det skall symbolisera ett samhälle som är harmoniskt, utan uppslitande sociala konflikter, men samtidigt att vägen dit är att man respekterar både lag och ordning och de gamla principer som den japanska civilisationen har grundat sig på. Det kan också ses som att man vill understryka att Japan vill ha harmoni också med sina grannländer, men internationell lag och rättsprinciper måste respekteras.

Det har i olika tidningsartiklar också sagts att kejsarens regeringsperiod alltid ändras vid skifte av kejsare. Det är bara delvis sant. Det är faktiskt så att under större delen av den japanska historien så har kejsarna bytt namn på sin regeringsperiod flera gånger under den tid som de har haft makten. Det är först på senare tid, från och med Meiji-kejsarens tillträde 1868 som kejsarna har haft endast ett namn. Från och med kejsar Kôtoku (孝徳), som tillträdde 645 har i stort sett alla haft flera namn. Kejsarna har haft ett namn som levt kvar som ett postumt namn, men de har givit olika perioder av sitt regerande olika namn, ibland sju, åtta gånger under en period som varat ett tjugotal år.

Rei kan också användas som ett artighetsprefix, exempelvis som i reishitsu (令室), ”ärade rummet/kammaren”, det vill säga ”Din hustru”. Hur som helst, i år kommer det att bli Reiwa år 1.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s