Ibland uppstår dramatik när man besöker Japan. Jag har just kommit tillbaka från en dryg vecka i Tokyo och är full av intryck. Till att börja med drabbades Tokyo och den japanska östkusten av den värsta tyfonen på många år. Förödelsen var omfattande och tyvärr miste drygt sextio människor sina liv. Fortfarande saknas människor. Det var framför allt jordskred och översvämningar som stod för destruktiviteten, men naturligtvis gjorde de extremt starka vindarna också sitt. Men det föll så mycket regn att meterhöga fontäner skapades ur avloppsbrunnar i städerna. Floder svämmade över och hela stadsdelar och landsbygdsområden förvandlades till sjöar.
Man kan inte låta bli att imponeras över det nödvändiga lugn och den effektivitet som myndigheterna numera visar i svåra situationer som denna. Japan drabbas hela tiden av naturkatastrofer. Denna gång var det en tyfon, den 19e i ordningen i år, andra gånger är det tsunami eller jordbävningar. Det verkar som om det har skett en hel del förändringar i beredskapsarbetet och förberedelserna för stundande katastrofer efter den massiva kritik man fick efter jordbävningen i Kobe 1995, då över 6 000 människor dog. Då var självförsvarstyrkorna förhindrade att delta fullt ut i räddningsarbetet på grund av att de begränsningar som lagstiftningen satte. Denna gång gjorde de mycket viktiga insatser. Nödvändig information gavs dessutom hela tiden till allmänheten på alla TV-kanaler och annan media och denna information bidrog till att minska antalet döda och skadade. Röjningsarbetet pågår fortfarande och det känns nästan som om Japan ständigt behöver städa upp efter naturens nycker.
Tyfonen drabbade landet samtidigt som världsmästerskapen i rugby pågick i Japan. Ett par matcher fick ställas in, men den viktiga matchen mellan Japan och Skottland kunde genomföras som planerat. Det japanska laget gjorde en sensationell insats, kämpade sig till en seger och tog sig för första gången till kvartsfinal. Det var rent av första gången som ett asiatiskt lag lyckades med denna bedrift. Vinsten gav många välkommen energi efter allt tråkigt som hade hänt. Vad som var litet slående var inte bara det sätt Japan vann på, utan också att det japanska laget hade flera spelare som var födda utomlands. Japan är ju känt för att vara etniskt homogent och det faktum att laget istället kunde visa upp en etnisk mångfald tror jag är något som kan ses som representativt för landets moderna utveckling. Japan är inte längre det slutna land det en gång varit.