Dagens kejserliga kröning

Idag kröntes kejsar Naruhito (徳仁) som den 126:e japanske kejsaren, om man även inkluderar de kejsare som enligt krönikorna Kojiki (712) och Nihon Shoki (720)  regerade i Japan under den period som brukar hänföras till mytologin. Den förste kejsaren Jimmu (神武, ung. ”gudarnas tappre krigare”) nedsteg enligt legenden från himlen år 660 f.Kr. och det är först fyra- eller femhundratalet e.Kr. som man med säkerhet kan börja tala om historiska kejsare. Det var den den trettiosjätte kejsaren Kôtoku (孝徳), som regerade 645-654, som började införa särskilda namn på regeringsperioderna. Kôtoku kallade sin första period, 645-650, för Taika (大化), ”den stora förändringen” och den andra, 650-654, för Hakuchi (白雉), ”den vita fasanen”. De flesta kejsare därefter har haft särskilda namn på sina regeringsperioder och precis som Kôtoku i de flesta fall också flera namn som följt på varandra. De nya namnen har proklamerats för att markera att något nytt har inträffat eller för att markera att t.ex. de naturkatastrofer som inträffat skall sorteras under en tidigare regeringsperiod. I modern tid är det först i och med kejsar Meiji (明治, ”upplyst styre”, regerade 1868-1912) som det blev vanligt med endast ett regeringsnamn per kejsare.

Kejsar Meiji hette egentligen Mutsuhito (睦仁), medan regeringsperioden kallades Meiji. Det var först efter hans död som han började att kallas kejsar Meiji. Den nuvarande kejsar Naruhitos regeringsperiod heter ju Reiwa (令和, ”ordningsam harmoni”, eller ”ärad harmoni”), och det namnet kommer även att bli hans postuma namn när väl den dagen kommer.

Från och med idag skriver de japanska tidningarna Reiwa år 1 parallellt med 2019 som årsangivelse. Alla officiella dokument och diplom o.s.v. använder också ”Reiwa år 1”, eller om man skall vara noga ”Reiwas första år”, Reiwa gan’nen (令和元年).

Kröningen är inte helt okontroversiell. Japans moderna konstitution tillåter inte att statliga funktioner sammanblandas med religiösa sådana. Anledningen är förstås att shintoismen användes som officiell religion under den period då Japan dominerades av militarism och expansionism. Dagens kröning har ju onekligen starka shintoistiska inslag. Å andra sidan finns inga tydliga regler i konstitutionen för hur en kejsare skall krönas, eller ens om han skall göra det. Och egentligen är det väl inte värre än att våra ärkebiskopar döper nya medlemmar av kungafamiljen i den kristna tron. Någon form av ceremoni som visar på tradition brukar man vilja ha. Kejsarkröningen kommer knappast heller att bli ett evenemang som upprör särskilt många. Kejsarhuset är populärt i Japan och har ungefär samma ställning i opinionsmätningarna som vårt kungahus.

Det kinesiska tecknet 徳 i kejsar Naruhitos namn betyder ”godhet” och ”dygd”, men också ”en makt som inger respekt”. Det är samma tecken som det andra tecknet i Kôtoku, vars första tecken 孝 betyder ”(sonlig) vördnad/fromhet”. Det andra tecknet i Naruhito 仁 har liknande betydelser, ”dygd”, ”välvilja”, ”mänsklighet”, eller bara ”person”. Alla dessa tecken har använts i olika kombinationer flera gånger under historiens lopp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s