Den diplomatiska blåboken 2019

Det japanska utrikesministeriet har precis publicerat årets diplomatiska blåbok i sin engelska version. Det japanska originalet publicerades redan i våras. Blåboken behandlar den japanska diplomatin och de internationella händelserna året före, dvs 2018 och kan därmed tyckas vara litet inaktuell, men den innehåller många värdefulla upplysningar och fakta på sina 370 sidor och är bra att känna till när man analyserar årets händelser ur det japanska perspektivet. Det är ju till stor del ett policydokument och den japanska utrikespolitiken brukar inte svänga särskilt mycket.

Avsnittet om Iran är ett exempel. Där beskrivs hur den amerikanska politiken förändrades med president Trump och att USA lämnade överenskommelsen JCPOA (the Joint Comprehensive Plan of Action) som Iran i juli 2015 undertecknade tillsammans med Storbritannien, Frankrike, Tyskland, övriga EU, Ryssland, Kina och USA. Blåboken skriver ”IAEA has been continuously verifying and monitoring Iran’s compliance with the agreement’s terms, and the agency has reported that Iran is fulfilling its commitments under the agreement even after the announcement by the U.S. on its withdrawal from the JCPOA.” Därefter konstaterar man att ”Japan supports the JCPOA”.

Det är en tydlig markering från japansk sida, även om man som brukligt är uttrycker sig mycket neutralt och försiktigt. Japan är beroende av olja från Iran och har efter USAs beslut att dra sig ur begärt att få vissa undantag från de återinförda amerikanska sanktionerna, och även fått det.

Den pågående bilaterala konflikten med Sydkorea om de s.k. bekvämlighetskvinnorna och de koreanska arbetare som tvingades till Japan under kriget beskrivs naturligtvis också och blåboken avslutas med publicerandet av olika aktuella dokument och en detaljerad ‘fact-sheet’.

I inledningen av Blåboken beskriver Japan sin utrikespolitiks ‘sex prioriterade områden’:

  1. Ett stärkande av den japansk-amerikanska alliansen och arbetet med att vidga nätverket av andra allierade och vänskapligt sinnade länder.
  2. Utvidgning av relationerna med grannländerna.
  3. Främjande av den ekonomiska diplomatin.
  4. Hantering av de globala problemen (terrorism och våldsbejakande extremism, nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen, utökat samarbete inom FNs ram, mänskliga rättigheter, främjande av kvinnornas position, klimatförändringarna och mycket annat).
  5. Bidrag till fred och stabilitet i Mellanöstern.
  6. Främjande av ett ‘fritt och öppet Indo-Pacific’.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s