På svenska har vi inte så många synonymer till ordet plötsligt. Oväntat, oförmodat, med ens, utan förvarning, som en blixt från klar himmel, abrupt, är några uttryck som skulle kunna fungera.  Kanske kan vi komma upp till ett tiotal, eller några fler om vi anstränger oss. På japanska hittar man utan vidare över fyrtio stycken:

totsuzen (突然), niwaka ni (俄かに), totsujo (突如), futo (不図, med variationerna futto, fu–utto), fui ni/to (不意に・と), ikinari (行成り), gûzen (偶然), tachimachi (忽ち), patto (ぱっと), satto (さっと), ichiyaku (一躍), kyû ni (急に), dotto (どっと), gazen (俄然), yaniwa ni (矢庭に), tomi ni (頓に), gakun to (がくんと), pokkuri (ぽっくり), nyutto (にゅっと, med variationerna nutto, nûtto, notto, nyotto), gabatto (がばっと, med variationerna gabato, gahato, kabato), batto (ばっと), hyokotto (ひょこっと), hyokkori (ひょっこり), totsu to shite (突として), hyoito (ひょいと), pattari (ぱったり), furatto (ふらっと), potto (ぽっと), hitato (ひたと), gutto (ぐっと), kururi (くるり), dashinuke ni (出し抜けに), tôtotsu (唐突), kotsuzen (忽然), kotsuen (忽焉), omoigake ni (思いがけに), omomuro ni (徐ろに), yaora (やおら),  hatato (はたと, med variationen hattato), toppatsuteki (突発的に), nemimi ni mizu (寝耳に水), shûzen to (驟然と) och sotsuji (率爾). Det finns säkerligen fler.

Vad beror det på? Det ligger nära till hands att tro att det japanska samhället under många sekler har varit så regelstyrt, att så fort den dagliga rutinen bryts, uppfattas det som att det är något som sker plötsligt. Eller att ständiga jordbävningar , tyfoner och tsunami skapat en känsla av att  det som man tror är bestående när som helst kan försvinna. ”Plötsligt kom inte tåget”, ”plötsligt fanns det gott om plats”, ”plötsligt fanns det inga taxibilar att tillgå”, ”plötsligt sade han emot chefen”, ”plötsligt kom mannen hem direkt efter jobbet”,  ”plötsligt skakade jorden”, ”plötsligt kom det en flodvåg”, ”plötsligt blåstes ställningen ned” o.s.v.

Något för en plötslig doktorsavhandling?